Dimman låg tjock som vispad grädde, regnet stod som spön i backen.
Fram från intet kom två siluetter som skjutna ur en kanon, vilka var dessa vettvillingar som likt projektiler färdades i tidiga morgon timmen, (05.30)?
Jo, två idealister som inte tvunget måste åka H-D eller bil.
I 60 km/h kommer man ju hela 6 mil/timme.
För att på en riskokare se Sverige eller världen på några få månader,
från sadeln kan man se världen omkring sig, likt ett rörligt vykort.
Rese datumet (25/5 -04) var planerat veckor i förväg.
De resande skulle trots väder & vind, färdas ca: 30 mil på ett bräde.
Globetrottern på X1án hade tidigare gjort resan till hälften tidigare.
Bägge vildhjärnornas släktingar bodde ju trots allt i Smålands-Trakten,
så färden styrdes ju självklart ditåt.
Vi han 14 mil på 1 tank (6,5l) och kom så när till Malmbäck,
Småländska höglandet.
Vi passerade: Hok, Falla, Ödestugu, och Hult, namn på ställen man sällan finner i Göteborg.
Det var ju midsommar helg = mycket trafik. ”Jasså, 4 bilar varav 1st polisbil”,
09.30 på fredag morgon. Nu var vi en halvtimme från första vätskekontrollen, hos X1áns farsa.
Väl framme klev X2áns förare in i torkskåpet och stod å stampade en halvtimme och X1áns dito slafade.
Stället ”Bodafors” hade fått besök av 2 illbattingar från Mölndal.
Nu hade Sven X2áns pilot, torkat upp in på bara kroppen och ville vidare.
När dom pluggat in vidare resväg, for dom iväg likt gråben & hjulben.
Tidigare skräck för trärumpa visade sig vara obefogat.
Slutdestination ”Slättemossa” känt för sin spöklika klotgranit.
Med näsan pekandes mot Vimmerby, for dom 2 piloterna backe upp och backe ner, med ett varvtal på 11.000 varv/minut. Väl framme välkomnades dom, med en midsommarbuffé av färskt bröd, grönsallad och potatis dito, & joddlarvatten.
Nästa dag såg vi ”mörka smålandsskogen” från bilrutan, det var sarons ros, det vill säga Åsa-Nisses hemtrakter,
stugan hans och uppfinnarverkstan med omnejd.
Till bägges förvåning var traktens alla museer öppna utom mobiltelefon museet, X1áns pilot våndades gruvligt.
Väl i Småland var bägge förarna en attraktion, folk hörde dialekten och kom som flugor till en sockerbit. När vi redogjorde för orts befolkningen om dit resan, trodde de knappt sina öron. Att på 30 mil plus något mer på Moped!!
Nu när vi hade sett Småland d.v.s. Värnamo, Vimmerby, Eksjö, Vetlanda, Nässjö, Sävsjö, Bodafors, Järforsen, var vi redo för färd hem till gamla goa Götet.
Vi styrde färden hemåt och nu hade vädret klarnat upp, vägarna var som trevliga berg & dal banor.
I nedförsbacke ljöd motorns höga varvatals musik likt en ilsken bisvärm,
underbart! Lite sena i starten, kom vi halvvägs på sena kvällstid,
nu var det mörkt ute så helljus som gällde.
Allt gick som en glans, tills dess att X2án smaskade rakt in i ett rådjur,
boom, bam, pow, ”Why me!?” Olyckan var nu ett faktum men vad kan man göra mer än sitt bästa?
Vi körde nu med hjälp utav ljuset från X1áns moped och klarade oss hel- skinnade från olyckan. Vi kände nu att den kalla kvällsluften gav motorn extra, syre-molekyler och gjorde mopederna starkare.
Vi hade nu kommit Hällingsjön och på vattenytan speglade sig nu ljuskäglan och små gårdas siluetter.
Tänk vilken frihetskänsla en moppe kan generera under 3-4 dagar.
Okey, home sweet home!
Nu var vi hemma i hålan och vi skymtade kållerado (Kållered).
Vi hade aldrig klarat detta utan gore-tex kläder + Ecco skor,
plus kvalitetsmopeder.
Varma hälsningar från de gas glada kufarna, Sven-X2 & Johan-X1..
(De é jag som är X2án)..
Ha det gott!
Här en liten go bild, på 2 hjulingarna..
--:--
